The sun sets on the war, the day breaks and everything is new
Ett ensamt barn i en enmans-kör, han spräcker glasen. En mors glömda aska applåderar tyst inför gråtande ögon och ett tålmodigt nynnade. Nu ska vi aldrig vara rädda mer, nu ska vi bara älska.
Han tar bussen, det regnar utanför, det regnar glas. Han dansar tvåmans-ballett med ett vakum och i en piruett ler han faktiskt.
Jag har upptäckt att "Quiet is the new loud" av Kings of Convenience nästan är lika bra som "Riot on an empty street". Jag önskar hela världen kunde få lyssna och tycka om det precis lika mycket som jag gör.
"Even though I'll never need her,
even though she's only giving me pain,
I'll be on my knees to feed her,
spend a day to make her smile again
Even though I'll never need her,
even though she's only giving me pain
As the world is soft around her,
leaving me with nothing to disdain."
Winning A Battle, Losing The War - Kings of convenience
