The world could show nothing to me, so what good would living do me?

Jag skulle vilja kunna säga att jag är en betraktare. Men jag vill vara en betraktare som lär sig av sin omgiving och sedan tar sin kunskap till att förbättra världen, mer eller mindre. Vad jag inte vill bli är en människa som bara gör utan att tänka, utan att betrakta sig själv. Utan att förstå varför, eller snarare, bara gör vad den gör av rutin. Jag vill aldrig att mitt liv blir till en rutin, jag tycker mest om när jag inte planerar någonting. Kanske skulle jag bara få runt någonstans under en dag, utan några planer, och se vad som händer. Förmodligen mycket. Förmodligen ingenting.

Jag tror att det enda sättet att verkligen uppskatta livet är att acceptera att man aldrig kommer få svar på sina frågor. Jag kommer aldrig att acceptera det, i alla fall inte på ett långt tag. Men jag är inte redo för det än. Men jag längtar tills den dag det kommer, om det kommer.


God only knows - Beach boys, live 1967

Kommentarer
Postat av: Josefin

Du är fin. Puz.

2008-06-22 @ 22:59:38
URL: http://tjajosefin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0